När nu Springtime radar upp hela fyra egna bloggare känns det som om de tar täten bland PR och kommunikationsbyråer när det gäller att leva som man lär och ligga i framkant vad det gäller att kommunicera via Internet.

Ola Spännar och Patrick Lockne har bloggat en tid, medan VD Maria Arnholm och Göran Thorstenson är nya med bloggandet.

Men, det verkar som om åsikterna om huruvida man skall blogga eller inte går något isär bland byråerna. Mahir var ganska tidigt ute och har också bloggat ett tag, medan JKL av någon märklig anledning lade ned sin blogg i september.

Jag förstår inte riktigt logiken i avslutningsstycket:

Som internt arbetsverktyg på JKL har bloggen fungerat väl, och vi använder nu erfarenheterna såväl internt som i arbetet för våra uppdragsgivare och nätverk. Vi är övertygade om att bloggen kommer fortsätta vara ett självklart kommunikationsverktyg, men i likhet med andra ständigt utvecklas och förfinas. Bloggens styrka vilar till stor del på dess fenixska natur – osentimental födelse och död. Den ska inte vara någon institution, vilket vi med vår nedstängning idag vill understryka. Bloggen är död – leve bloggen!

Varför lägga ned något som fungerar?
Vem har (förutom Tove) sagt att en bloggs styrka vilar på dess fenixska natur och att den därför bör läggas ned efter en tid?

#####

P.S. Trots att det är helt emot vad jag tror på så är tyvärr är kommentarer inte tillåtna, då jag blivit totalt bombarderad av “kommentars-spam” för olika läkemedel osv. Jag skall försöka uppdatera min version av WordPress när jag får tid. Jag har hört att den nyare versionen bättre skall kunna filtrera bort sådant tråkigt. Tills dess får du gärna kommentera via mail. D.S.