Läs Seths intressanta post om - Joanne is coming!, vad jag tolkar som, Citizen Journalism.

Det finns inte längre en eller ett fåtal restaurangkritiker som restauranger kan ha bilder uppsatta av, och sedan behandla gudomligt, för att få god kritik. Nu kan vem som helst vara t ex en restaurangkritiker, med bloggar, podcasts och andra former av CGM som gör det otroligt enkelt att publicera sin upplevelse av en produkt eller tjänst.

Slutsatsen är egentligen den man borde ha dragit även för 10 eller 100 år sedan, oavsett om det finns en enstaka eller tiotusentals kunder som potentiellt kan skriva om företaget och influera hur väl verksamheten går. Behandla alla lika väl - och behandla dem så väl du bara kan. Det är en lika enkel som oslagbar formel för framgång tror jag.

Då kommer folk att prata, och inte bara de få restaurangkritikerna, som når tusentals möjliga kunder, utan också de otaliga nuvarande kunderna, som når ett lite mindre antal nya kunder.